Laki Star

- Idag körde jag truck på jobbet. Körde in grejer och körde bort annat. Ingen dog
- Ont i huvudet varje dag efter lunch till sena kvällar. Försökte sova bort den idag - 3 timmar senare - fortfarande Pain.                              .

- Har talat med facket idag - muhaha kan inte säga vad, men nu jävlar ska det ställas lite krav!
-  3v utan päron. TIteln hemmafru tilldelas automatikst till mej - Underskatta inte mej, Alen kommer bli den nya!
- Inte druckit sen lördag på bussen upp till Sverige - Tungan fick smaka för sista gången (på ett bra tag) alkohol. Det blev ett glas Rakija - halllååå vad annars!?

- Jag räknade ut mitt snitt från gymnasiebetyget, - tog mej tre år. haha jag är inte så dum visades sej ;P
- mer onödiga fakta? - ech detta får räcka!

Så länge fick stjärnan tillbringa sitt liv på min tand. Tandläkaren gav den allt från en månad till 10 år. Och idag var det bara rester kvar av den.. limmet? jag har använd bara två gånger "soda bikarbona" (serbiska - vet ej svenska) man kan använda det till matlagning tro jag, och så kan man även borsta lite försiktigt så att tänderna håller sej vita och blir vitare.


jo tack, vitt blev det. även stjärnan!!! ska fixa en ny i veckan - känner mej naken utan den :O

Jag började skratta för mej själv igår när jag var på väg hem. Trodde aldrig jag skulle få se en häst, som utan val fick dra en stor vagn med världens gladaste gubbe bakom den. Bakom gubben var en stor vagn med två gröna container i. Gubben gav ifrån sej ett brr-ljud och hästen saktade in. Han hoppade av och gick bort mot dem andra containerna för att tömma resten.

Häst på Råslätt? Intressant
Råslätt goes "save the world" och använder sej av bensinfria transportmedel för att hålla Råslätt rent? Intressant


Serberna är inte så dumma iaf. när dem cruzar runt med sina hästar. Dem slipper betala bensinen och dem bidrar med mindre utsläpp. Fattiga bönder? Kanske. Men dem gör världen en tjänst.

Efter gårdagens händelser är listan nedan ett måste! Listan är nödvändig för att inte bränna ner lägenheten, bli av med datorn, tv osv. , för att inte bli av med Floyden och för att slippa eventuella påhopp om hur totalt oansvarig jag är. Listan kommer finnas på min ytterdörr som ska checkas av varje gång innan jag lämnar lägenheten -

1. Stängt av spisen?
2. Stängt av alla lampor?
3. Stängt av datorn?
4. Stängt av vattnet?
5. Stängt av strykjärnet?
6. Stängt fönstrerna för att slippa drag i lägenheten?
7. Är mobilen laddad och klar för användning?
8. Är ID och körkortet, samt bankkortet i väskan?
9.. Har du nyklarna i väskan eller i handen?
10. Glöm ej att ta ut nycklarna efter att du låst dörren!

Om ni varit med igår hade ni förstått. Jag skrämmer mej själv. Dagen som började med dans och städning, slutade med att kanske behöva byta lås till ytterdörren. Men nycklarna hittades sent på kvällen, efter x-antal timmar och återigen hade jag ett leende på läpparna.

Du som kände mej igår, men inte idag, gillar mej inte alls. Jag satte mej själv i situtaioner som fick mej att göra vissa saker som satt sina spår. Blåst, naiv, trodde alltid det bästa om folket, ignorerade varningstecknen, lyssnade inte på kompisar eller familj som såg allt med andra ögon och ville få ut mej ur den onda bubblan.

Men idag vet jag. Idag är jag den som betraktar mej med andra ögon utanför bubblan. Jag är glad att du känner mej idag, för igår var jag inget vidare. Jag är ledsen att du som kände mej igår, men inte idag, har mitt förflutna som ett minne av mej.

Mitt Hjärta blöder för att jag inte kunde stanna längre i söder.
Det vore att ta i med att sörja, men att vänja sig kommer att dröja.
Svenska depressionen är vanlig för oss serber här,
som inte vet om vi trivs bättre här eller där.

På mindre än en dag ska livet ställas tillbaka,
äta, jobba sova och kanske baka en sockerkaka?
Inga sena utekvällar på en vardag,
nu väntar jobbet tidigt varje dag.

Inga svettdroppar från våran panna kommer längre att falla,
utan bara stora blöta vattendroppar kalla.
Ordning och reda i Sveriges trafiker
i Serbien hörs dioter bakom ratten som skriker!

Så är läget, jag måste gilla det eller ej
men det är inte lätt att vara invandrartjej
varanan kille flörtar och sedan frågar om papper
mrs bre, vem är du och  vad är det för galenskaper?!

Känslan att sakna någon eller något kan vi alla skriva på våran tidslinje. Det är en känsla vi alla får uppleva.
Bebisen saknar sin nalle eller snuttefilt som ger den en viss trygghet. Tonåringen saknar sin nyfunna kärlek 10 minuter efter att dem skiljts åt. Modern saknar sitt fullvuxna barn som lämnat hemmet för att leva ett eget liv.

Ibland saknar man en känsla, ibland kött och blod - en nära vän, en partner eller familj. Ibland saknar man sin sköna härliga säng, den svenska saftiga ketchupen eller att alltid ha tillgång till vatten.

Än idag, efter 10023 hejdån får jag den obehagliga känslan i magen och jag grips halvt av panik att personen inte kommer vara bredvid mej på ett bra tag. Istället för att njuta av tiden jag har fått, så dyker små Pop-Ups upp där antal dagar eller timmar som är kvar flashar i olika slags färger. Försviiin.

Men jag ska vara glad att det är oftast jag som säger hejdå. Jag ska tillbaka till mitt andra liv. Till mina andra kompisar, till min andra säng och frossa i mej marabou, medans grannen som vant sig att dörren mittemot stått öppen en tid under semetern är numera stängd. Grannnens lägenhet känns tom, nunan som igår satt framför med en kaffemugg i handen är borta. För en längre tid.

Att sakna någon är ett tecken på att personen betyder något för dej, att ens närvaro gör dej glad, får dej att skratta, att se världen med andra ögon, att uppskatta dej själv eller fyller dej med vissa känslor som ingen annan gör eller kan.

Vänd på steken. Jag har någon att sakna och någon har att sakna mej. Men Lev nu. Lev Idag. Tänk inte på morgondagens förluster. Njut idag av personens närvaro, Vänj dej vid faktumet att en dag kommer du inte ha alla människor om du vill bredvid dej. Ta vara på tiden ni har fått tillsammans, för inget varar för evigt. Var tacksam för tiden, blockera pop-upsen och låt dem inte flasha och blinka med sin nedräkning. Men en dag kommer ni att skiljas. För en kort period eller en längre. För inget vara för evigt.


Själv börjar jag vänja mej. Jag börjar bli kallare, jag har blivit kallare. Jag måste. Jag åker varje år ner till Serbien, bara där säger jag hejdå allt för många gånger, från ena stället till det andra. Sedan ska man ta det sista. för året. Färre tårar fälls. Jag sitter på två stolar, som en släkting sa. Som vi många gör. Vet inte vart vi hör hemma riktigt och kommer alltid att sakna någon eller något.

Ta en titt på vilka ni har runt omkring er. Tänk inte på dem 10 procenten ni inte kan få, men vill ha i erat liv. Tänk på dem 90 procenten ni har fått och var tacksam.