Laki Star

Bilförsäljarvägen - ja, något sådant borde vägen från mig till busshållplatsen heta. Varje dag är det någon som säljer sin bil - vissa bilar kan stå där i flera veckor, andra försvinner snabbare.

Säljer man sin bil, på det gamla hederliga sättet, klistrar man upp en lapp på rutan där all fakta står. Rosengårdarna kör på den stilen, verkar inte ha kopplat det där med blocket.

Har läst dem knasigaste stavningarna, men den som jag såg idag hamnade på första plats - TILL SULÅ!

Till SULÅ??!! Till vad? Sollentuna? Solås? 

jag finner inga ord...

jag går ut på balkongen och får syn på en kille klädd i vitt, som yrar runt på den el grande gräsmattan. Står han där själv? Jag ser halvt hur han viftar med en arm, samtidigt som ett "dong" ljud ekar mellan byggnaderna. Är han ute med hunden? Jag ser att något lyser, men kan inte riktigt avgöra vad det är för något. Jag ser hur det ljusa förmålet rör sig fram och tillbaka. Nu kan jag nästan se att en till kille är med honom. Klädd i svart, går knappt att se honom. "Dong" ljudet börjar allt mer låta som om de spelar badminton. Mina ögon har nu vänt sig vid mörkret och jag ser vad de sysslar med. 


Två killar spelar badminton med en självlysande fjäderboll. Vad är det som händer? Det är väl fredag och jag bor bland de alla andra studenterna? I ett student område? Vad hände med den höga musiken och att alla ska prata i mun på varandra? Mer eller mindre fulla. Har jag missat någonting? Är det dagens nya fest? - Att vara fysiskt aktiv mitt i natten, med ett badmintonraket i handen?

Något är galet. Det kommer snöa imorgon. 

    

Jag som trodde att min bror var den största bakzusen på denna jord - allt han kläckte, hände. Han ska alltid ha rätt när det kommer till det sämre. Värst var han nog när han öppnade sin käft angående en champions leag match. Jag tror vissa ville slå ihjäl han, bokstavligen. Nu räcker det bara med en blick, för att Alen ska fatta att inte ens tänka en negativ tanke, speciellt om det handlar om att vinna eller förlora.

Jag har blivit smittad av Alen. För några dagar sen när grannen var över, pratade vi om hur pinsamt det är när man står i kassan och ska betala och när köpet inte vill gå igenom. Man känner sig som den största idioten.

Vem tror ni blev den största idioten två dagar senare? - jo, ingen mindre än jag. Hamnade på Lilddl med Gabbe och Paula. Passade på att köpa lite mer, eftersom vi kom med bilen. Resultatet blev - köptet ej godkänt. Snälla döda mig, tänkte jag när jag tog bort vara efter vara. Mammas röst ekade i huvudet om att man alltid ska ha lösa pengar på sig. Idijut Laki, var du tvungen att prata om något sådant?!

Igår satt vi från 13.00 till 20.00 på/i biblioteket. Uppdrag Projektarbete. Paula och jag lutade oss tillbaka samtidigt som vi granskade våran underbara text - analysen som nästan var klar. Tro det eller ej, så försvann allt! Ja, nästan allt... En femtedel lyckades att rädda, resten var en massa konstiga symboler. - Vem, tror ni, pratade om hur det suger när ens arbete försvinner av konstiga anledningar? - Jo, Paula och jag.

Flera saker har hänt som vi pratat om, men det är alltid saker som man inte blir så glad över. Så slutsatsen av alla dessa händelser blev att inte nämna något som är negativt. Nej, jag vågar inte ens tänka tanken,,,