Laki Star

min cykel-karriär började när jag var i en tidig ålder. Utan stödhjul. Jag kunde cykla, men bara rakt. Hade tritlon i klass 4-6, då man skulle simma, springa och cykla. Simma var jag grym på, springa med mina trånga luftrör var ett helvete och att cykla var en utmaning.

Minnet som satt sina spår av att cykla, var just på en av triatlonen. Åkte ner för en nerförsbacke, en stor sådan och en lärare stod längst ner som pekade åt alla att svänga åt vänster. Oh ja, jag såg han, men visste att den förbannade 90graders svängningen skulle ta livet av mig. Jag greps av panik och istället för att bromsa, lyfte jag händerna och släppte ifrån mig ett äkta flick-skrik. (ser Du framför dig en liten blond Laki med rosa hjälm, klädd i 90-tals kläder?) Läraren följer mig och fattar inte vad jag sysslar mig. När han märker att jag inte kommer svänga, tar han fem steg åt höger och iaktar mig.

BOOOOM!!! Rätt ner och fram i bränn-nässlorna hamnade jag. Han tittade på mig, samtidigt som han hjälpte mig upp och frågade förbryllat - "Såg du mig inte?! Jag viftade som en idiot åt vänster, dit du skulle cykla?!"
"Öh va jo, men jag vågade inte svänga?"

Jag reste mig upp, arslet brände som fan och fortsatte det andra varvet. Det är minnet som fastnat.  

Klasskamraterna i Malmö pratar om att ta dit sina cyklar, för vädret lär ju bli fint snart. Billigt och miljövänligt. Jag, som inte cyklat på tio år, rynkar lite på pannan och ifrågesätter mina kunskaper i att trampa. Jag började utan stödhjul, kanske borde ta fram dem nu?

Var hos en kompis idag. Cykeln som stod utanför deras ingång, hånflinade åt mig. Nej nu jävlar tänkte jag och drog ner cykeln mot lekplatsen. Satte mig och skulle börja trampa med mina otränade benmuskler. Oj oj oj, lite ostadigt, men det gick! Cyklade ett varv och jag kom tillbaka hel! I did it!

Minnen, minnen som sätter sina spår. Minnen av att inte ha kunnat klara något, sätter sina spår och man sätter sig inte på sadeln igen. Men idag, tog jag steget och sket i vilket. Nu jävlar ska jag cykla och svänga! Gud vet hur länge sen det var, men jag är inte samma osäkra skitunge som innan.

Men tro inte nu att jag drar med mig cykeln till Malmö - där är de som galningar och är en ren trafikfara!

Ja vaknade av att mina ben stektes av morgonsolen. Sneglade på klockan - halv tio. Va fan, jag la mej vid tre. Med ett öga öppet, gick ja upp, tog min pinky dator, vars H-knapp inte vill ha någonting med datorn att göra och satte mej i köket.

Mamma trycker upp påsenmed donuts under näsan och förväntar sig att jag ska hoppa av glädje - "Men du tycker ju om dom?!" Jo visst mamma, but don't make me fat! Jag drog ett exempel - men mamma jag gillar alkolhol, haha vart är den? Hon kontrade med att den inte är bra för min lever. Mmm och donuten skulle vara så mycket bättre...

Hur som helst. Påsen ställdes framför mej och jag kunde höra dem - Pick me! Eat me! 5 min gick och jag tryckte i mej en jävel på tom mage.

Resultat? Mår illa som om ja vore full och dricker samarin. Vilket skämt

Home sweet home? Känns udda att vara tillbaka i Jönköping.
Känns udda att vara i Malmö.

Var på en föreläsning i Lund för någon vecka sen. Killen, Charlie från Lyxfällan tv3 var där och pratade om hur man blir framsgångsrik. Men allt han sa kunde man koppla till det verkliga livet. Han var otroligt bra och få tt mej att tänka på ett annat sätt.



" Einstein sa att "en idiot är en som gör samma sak varje gång och förväntar sig ett annat resultat"
 - jo tack, idoit är jag i den bemärkelsen.

Han drog upp ett exempel om golfare. Dem svingar iväg bollen som hamnar på helt fel ställe. Allt man vill göra är att skrika på den och undra vad i helvete den gör på helt fel sida. Charile berättade att man ska fråga sig - "vad gjorde jag där borta som gjorde att den hamnade här? Hur ska jag få den där jag vill ha den? Jag testar och vrida lite mer på axeln."

Jag är idioten som gör samma sak och förväntar mig ett annat resultat. Men nu jävlar ska axeln vridas till max och jag ska inte vara den som ilskt spottar på golfbollen för att den inte borde vara där.

Dagen efter. Ingen röst kvar, aldrig ovanligt för mig efter en kväll som igår. Var på Zeljko som bjöd på sig själv. Stod längst fram vid scenen med ett tryck i ryggen av svettiga, halvt fulla, högljuda kroppar. Jag älskar verkligen live musik, om den är bra. Jag ryser från topp till tå och jag känner ro. Bästa jag vet är när någon kunnig drar fram gitarren och vi andra tar fram våra, inte så bra - sång talanger. Men ändå, det är känslan som räknas och jag älskar den!

Kommer aldrig glömma Göteborg för några år sen, då La France Lilly och jag var på Alen Islamovic och Tifa. Varenda krona var värd! Dem sjöng i stort sätt hela kvällen. Saknar dessa koncerter...

Paulas inlägg -- hon är klockren. Jag sitter här i sängen, smutsig och borde ta en dusch, men orkar inte just, Paula kommer snart med sin sjuka humor och då är det plugg igen som gäller. Ikväll blir det, hoppas jag, en soft kväll me killarna. Alltid kul med dem :D




Saknar mamma. Har inte fattat att jag flyttat än. Jag sitter här nu och tittar på mina 6 väggar och kan ändå inte riktigt förstå att detta är mitt nya hem. Som om jag vore på besök bara. Jag saknar mamma, som ringer mig nästan varje dag och checkar läget om plugg, mat och kompisar. Hon får samma svar varje gång :)

Nu har jag tagit över Lakis  blogg ett tag, för er som inte förstår vem det är som skriver så är det jag som är Paula.
Jag tar över hela hennes liv snart, hahah.
Bor praktiskt taget här, men aja nu ska jag inte hänga ut mej själv, jag ersätter Laki självklart... I natura hihi ;)

Nej men, såklart är det ju så att blattarna trivs ihop, vilket vi gör. Jag kommer ihåg hur jag störde mig på henne på uppropsdagen
Läraren: LAra Ivanovic (sån svenne uttal)
Lara: Laaara uttalas det

Jag ba, orka va hon. Det är fan same shit.
Det gjorde hon om en gång till. Jag ba men jävla blatte, va glad att hon iaf kunde uttala ditt efternamn, sluta klaga!

Alltså luften här e förorenad. Laki klagade på hyresvärden; "kolla däruppe, det är SMUTS!", "Kaklet är trasigt (typ 3 mm), det har ramlat gips" (några smulor), "det är gropar på balkongen" (okej, helt rätt), "det är smuts i bestickhållaren", "titta här när jag drar mitt finger", "papperskorgen i badrummet är smutsig, och tror du min mamma lämnade den så? tro fan inte det!", "det är läckage under mattan" - okej det var väl ändå det värsta. Hon klagade på allt, fönster, lister, ALLT.
Men det mesta stämmer ju haha, lägenheten är taskigt gjord.
Men asså, kvinna, det är Rosengård du bor i. Vad mer kan du förvänta dej?
Luften är fan förorenad - såklart. Hela Rosengård är förorenad, inte bara luften jag menar då :p

Nu ska jag sluta mobba Laki - och göra nytta istället.
Men I'll be back med lite mer roligheter.
Ciaoo!