Laki Star

Kvart över nio var klockan när jag svalde min räddning. Den lilla tabletten som skulle göra under. Inget kliande på natten och den dämpar oro och ångest. Efter en timme skulle mitt nya mirakel piller börja värka.

Det var ingen bluff. Jag började känna mej segare liggandes i sängen. Jag lät fingertopparna passera knät under täcket, i smyg som om någon stor elak doktor vakade över mej, allt för att jag inte ska klia mej. Men jag kunde inte låta bli. Naglarna skrapade lätt mot min redan sönderskrapade hud och jag mådde redan bättre.

Klockan hann bli 22.00 och jag stängde av min knapplösa TV och satte på  "God Natt Laki-Försök och Somna Nu muhaha" - skivan. Det gick inte mer än 20 minuter och jag var borta. Långt borta i den drömlösa världen. Inga ljud, Inga färger. Det var bara tomt.

04.28 vaknar jag till och fattar ingenting. Hur lyckas jag vakna 2 min innan väckarklockan ska ringa. Skyndade snabbt upp för att stänga av den. La mej igen och började fumla efter mobilen. 2 nya sms. Öh va? När? Jag har inte hört något. Smsen hade jag fått mellan 12 och halv 1. Jag som alltid väcks av minsta lilla. Speciellt mobilen. Men denna gången hade inte vibrationerna lycktas tränga sej igenom verkligheten och sedan dit jag befann mej, vart det nu än var. Förvånad, låg jag kvar i en halvtimme till innan jag verkligen var tvungen att gå upp.

Mamma som är i stort behov av sömntabletter, men vägrar ta några, var vaken redan vid fyra som min border, kokade juggekaffe (turkist kaffe) åt mej och jag satt där med en rynka mellan pannan samtidigt som jag log. Ärligt, sov jag verkligen hela natten utan att öppna mina ögonlock och mötas av mörker och röda digitalsiffror? Inte ens för två sekunder?

Vilken känsla. Vilken natt.
Nu vill jag nästan lägga mej direkt efter Idol
- Vad? klockan nio är ju inte för tidigt...? Eller?