Laki Star

Kaxig. Det är tydligen jag. Har fått höra ute på krogen att jag är Råslätss kaxigaste tjej, vilket verkligen inte stämmer. Om jag själv får säga.
På jobbet får man höra varje dag - Iih var inte så kaxig tjejen?! Tror du att du är något eller? och så ler dem.

Vad är problemet?! Jag är inte kaxig, jag bara säger. Vissa saker eller uttal kommer ni inte undan med. Bara för att jag är liten söt tjej antingen uppklädd från topp till tå eller iklädd i mina smutsiga blåa arbetsbyxor, så kommer jag inte ta vilken skit som helst. Bara le och vara tyst. Jag kan inte.


På jobbet verkar killarna ha problem med att dem oftast får svar på tal från mej. TIllbaka får jag förklarat hur kaxig jag är. Eller tar illa upp och blir lätt arg. Men förstå - du kan inte säga vissa saker eller ta på mej för att du känner för det. Tro fan att jag öppnar min käft - like it or not.


Varje ny kille som kommer till vårat skift (precis, bara nya killar - det är tydligen inget tjej-jobb, men jag fixar det enligt dem, för att jag är som jag är) - får höra att dem inte ska börja tjaffsa med mej. På skoj säger Jojje detta medans han presenterar oss för The new guy , men delvis inte. En kille hade stora attityd problem och var inte kvar länge på fläkten. Tack o hej - du kommer inte hit och tro att du är bättre för att du är kille. no no no.


Det som stör mej en hel del på jobbet är att - om jag ber killarna göra  på ett visst sätt som är enklare - anser dem att jag tro mej vara bättre. Men hallå nu - jag säger ju det bara för att du inte ska hålla på i tre dar när du kan göra si eller så?! Ibland asså. Jag får ju flippet.
Är man ensam tjej i sådan miljö så måste man stå på sej. Jag har, som sagt, blivit härdad.


Krogen. Oj oj krogen. Står det - "Grab my ass" på min bakdel eller?! Nu för tiden får man inte dansa med sin tjejkompis (naughty or not) utan att det kommer någon sliskig människa och gnuggar sitt paket bakom mej. Men ärligt killar - vill du impa eller ragga, så är inte de det rätta sättet. Tro mej - Ingen finner det särskilt attraktivt.

Jag känner bara mer och mer irritation när jag kliver på dansgolvet och vill egentligen bara ha kul med mina vänner. För någon månad sen gick det så långt att jag fick klappa till en kille (riktig råslätts/tjej örfil). Vad fick han att tro att  han kunde trycka sej upp mot mej och försöka kyssa mej?! Från ingenstans också. Jag knuffade bort han hela tre gånger tills jag förståd att den här killen är nog så full att han tro väl att jag dansar så här - så jag fick smälla till han. Peka på han och säga - "Våga bara en gång till, så smäller jag till dej... en gång till"  Jag gick därifrån och fattade inte vart jag fick luft ifrån.

När mamma fick höra om min bitch-slap tyckte hon jag var helt galen och frågade om jag inte var rädd att killarna senare skulle hoppa på mej?! Mitt svar var - "vem ska slå en tjej?" Den kvällen var alla fotbolls-lag ute och halva råslätt - så nej, killen hade inte kunnat slå mej.

Det är inte så att jag är ute och muckar gräl och är allmänt kaxig. Men jag har min gräns. Alla har sin gräns. Han hade passerat min med stora kliv. Resultat? Bitch-slap. Han kopplade ju inte att låta mej vara.

Jag är inte kaxig. Jag bara säger. Jag har kanske en förmåga att uttala vissa grejer på ett kaxigt sätt - men dem som känner mej någorlunda vet att jag inte är sådan. Visst senaste tiden har jag kanske varit snabb i käften - men det ska inte göra mej till en kaxig tjej. Jag tänker inte bara stå där och se söt ut.

Jag har faktikst en hjärna, käft och åsikter. Like it or not